Farval Rio verde

Da var det dags att sammanfatta och dra vidare pa den har resan.
innan:

Gjorde min sista dag igar pa skolan och det var med blandade kannslor som jag stegade hemat igar. Efter att ha haft nagra tuffa dagar men mestadels roliga och givande dagar, med barn som har sa otroligt blandade egenskaper. Fran dagar med skratt och till dagar med mycket problem och gratandes barn.

Helena fran forsta dagarna i Quito kom aven i onsdags pa cykel, efter sin tid som volontar pa galapagos. Valdigt kul att ses och hon var aven med i skolan och fick se Pailon del diablo, som jag nu besokt tre ganger, och varje gang ar lika haftig ska tillaggas!

Jag och Ben har aven startat upp en kvalls-klass som startat denna veckan dar bade barn och vuxna haft mojlighet att helt gratis lara sig engelska! Intresset har val varit sadar stort men jag tror att Ben kommer att fortsatta galant med klasserna pa kvallarna och att fler kommer ansluta.

Just nu: Sitter pa ett Internetcafé i Baños efter att precis ha sprungit hela vagen fran Rio verde till just Baños, en stracka pa drygt 20 kilometer. Kanner mig ganska slut och snart ar det dags for lite mat samt kaffé pa stammis-stallet ali cumba, som drivs av en enrgisk danska. Varje gang man steppar in sa hoppar hon nastan bokstavligt pa en och berattar om sina sandwiches med avocado och allt vad dar finns pa dem! Kaffet dar ar for ovrigt kanske det basta hittills i Ecuador om man bortser fran expresson i Mindo.

Sammanfattning rio verde:

Rio verde ar en liten by med ca 1300 invanare, aker man hit ska man inte forvanta sig att alla pratar engelska och att alla ar intresserade av vast-varldens teknologi och allt vad vi har dar hemma. Nej, har tar man det lugnt, jag och familjen har spenderat manga timmar med att bara sitta och titta pa omgivningen, prata och socialisera. Men man har alltid Baños som ligger ett stenkast ifran, ecuadors andra storsta turistattraktion efter galapagos sager en hel del. Har finner man allt som kan vara vart att finna.
Det kanns som att min spanska for varje dag bara blir battre och mycket ar ju saklart tack vare att folket i byn inte pratar engelska.
Att komma som "gringo" och tro att man kanske ska kunna andra pa strukturer ar ocksa nagot som jag funnit svart. Det basta rad jag kan ge ar att bara "vara" och "se" saker sasom invanarna sjalva gor. Att forsoka vara odmjuk infor faktumet att jag kan inte forandra allt sjalv, men att jag kan alltid gora mitt basta och jag kan forandra i samrad med lokalbefolkningen och ge tips. Om barnen lart sig engelska, ja det hoppas jag och tror jag, men for mig och jag tror barnen har det storsta med tiden har varit gemenskapen. Att det faktiskt finns en vuxen till som har tid nar foraldrarna jobbar eller inte har tid, da finns man dar, spelar fotboll eller hjalper till med laxor.
Jag kommer sakna Rio verde otroligt mycket och det ligger mig valdigt varmt om hjartat. Jag kommer garanterat att atervanda hit. Familjen med Don Polibio i spetsen har dragit runt mig pa marknad, fotbollsmatch, karneval och manga andra saker som jag tror att man definitivt missar som backpacker. Att fa mojlighet att leva och lara som Ecuadorianer ar helt enkelt en av de basta grejer jag gjort i mitt liv. Och ikvall sa avslutar vi allt med en festival i Rio verde dar det enligt programmet ska dyka upp sju artister. Lar bli ett jakla drag i byn!

Framtiden: Imorgon drar jag till Quito pa morgonen, kommer att bo en natt hos Kathy, dar jag bodde i borjan av resan. Sen pa mandagmorgon delar formodligen jag och Helena, en annan volontar, en taxi till Quitos flygplats. Darifran gar planet 10:00 till galapagos och en helt ny spannande varld vantar! Jag kommer att volontarjobba aven dar pa en forskola och gora utflykter pa eftermiddagarna.

Det var allt fran denna lordag! // Carlitos och Baños for sista gangen pa ett bra tag!