...Och sa kom sr. Correa och halsade pa

Buenas tardes dar hemma.

Har ar i Rio verde ar det som vanligt lugnt men dagarna flyger anda ivag har. Senaste tiden har jag kampat mot en "obotlig?" forkylning, dar jag fatt basta mojliga vard helt gratis ocksa, ska namnas tycker jag. I ett land som Ecuador dar manga kampar for sin dag, liksom hemma kanske, men i storre grad och med aningen lagre standard har, sa ar det baskemig fantaiskt att kunna stiga in i sjukstugan fa hjalp inom 20 minuter, dessutom fa antibiotika utskrivet direkt av doktorn och sedan bara ga rakt ut, dock fortfarande ratt forkyld, men aningen gladare och fa allt gratis. Det ar imponerande, tycker jag.

Det har varit aningen tuffare i skolan med forkylningen men det har anda gatt relativt smartfritt och det blir roligare och roligare nu nar man lar kanna ungarna och aven lart sig ett och annat namn. Jag har nog flutit in lite mer i gemenskapen har och folk namner en med "proffe" eller "Carlos" och det kanns naturligtvis valdigt kul. Det kanns aven som att det ar arlighet har, sager man fel pa spanska blir man tillrattadvisad ganska snabbt och folk ar valdigt oppna men inte radda att ha asikter. Naturligvis finns har aven jehovas vittnen, traffade pa ett vittne och vi hade en intressant diskussion, dock kanske inte helt klart fran min sida, men kandes som att vi kunde motas halvvags nagonstans. Alltid intressant att hora andras livssyn och tanke pa livet tycker jag, aven om jag nog inte alltid ar sa mottagande.

Sen i lordags kom mr. president Correas sjalv och invigde ljuset i de sju tunnlarna som byggts har ganska nyligen. Tydligen en ganska stor handelse och flera storre chefer var pa plats aven Polibio, min husfar. Det var kul att se hela tillstallningen med allt fran alla direktsandningar till flera olika polis, militar och specialstyrkor som hangde dar med storsta intresse, aven jag. Ja, blir val nagra bilder pa det senare. Correa som ar politiskt vanster har ju ocksa nyligen opererats pa Cuba for problem med benet sa han slirade omkring i rullstol, men leendet lyste likaval for det. Forstod inte allt i hans tal men han verkade valdigt improviserande och det var inte svart att forsta att han var president med ett valdigt lugn och mycket humor.

I lordags var det ocksa nationaldagsfirande har i Rio verde, vilket innebar for min del att jag var med pa skolan i elevernas cermoni. Och det kandes valdigt kul att fa vara med och se hur duktiga alla var i sin parad. Senare pa kvallen kom sa Ben, en ny volontar fran staterna. Han hade tillbringat sina fyra forsta veckor norr om Quito och pa sa satt inte haft nagon storre kontakt med oss andra fran organisationen. Vi akte in till Baños och hamtade honom och han verkar vara typen for Rio verde, med intresse for kontakt med det mesta.
Sa pa sondagen tog vi en tur till Pailon de diablo och sag pa det maktiga vattenfallet och, ja, den har gangen kom jag sa pass nara att jag, typ, duschade. Det var haftigt!

Igar guidade jag runt Ben i Baños och idag har vi chillat med broderna Cohens nya rulle, som var valdigt djup och eftertanksam, kan verkligen rekommenderas. Jag har ocksa borjat samla pa lite filmer har med bra kvalitet. En film kostar 1,25 dollar sa man blir inte direkt ranad och allt ar helt lagligt, ni ska se polisernas sortiment.

I ovrigt sa har jag nu kopt min biljett till Galapagos och flyget gar den 15e mars sa och tillbakarasen den 31a mars, sedan den andra april ska jag och nagra andra fran organisationen se pa Guns and roses i Quito, sa dar finns nagra datum inplanerade.

Till sist sa ska tillaggas att ingenting av det som hant Chile har rort oss har i Ecuador, i alla fall inte i Rio verde, men jag har forstatt att det varit ett kaos liknande det i Haiti och det ar valdigt trist och trakigt!!

Nu aterstar bara drygt en och en halv vecka har innan jag fortsatter mot nya mal, jag hoppas att ni dar hemma har det bra och att varen borjar infinna sig snart, nu gar jag och kakar chicken barbecue!